Jag vill gärna dela med mig av ett riktigt spännande blogginlägg jag nyligen läste, skrivet av Robert Rose. Det handlar om hur vi som marknadsförare och innehållsskapare kan hitta ett nytt sätt att sticka ut i en värld där generativ AI riskerar att dränka oss i “mest sannolikt”-innehåll. Rubriken är “Move Past Red or Blue — Try a Purple Content Strategy To Differentiate in the AI Age”.
Vad handlar det om i korthet?
Robert Rose beskriver hur företag ofta fastnar i antingen “röda hav” (tänk övermättad marknad där alla slåss om samma idéer) eller “blå hav” (helt nya koncept som är obrukade av konkurrenter). Problemet är att blå hav snabbt förvandlas till röda när alla härmar de nya, smarta idéerna.
Lösningen? En “lila” strategi. Det innebär i praktiken att kombinera vad som redan är populärt (och därmed har en bevisad efterfrågan) med något nytt och annorlunda. Med andra ord, att locka en publik bort från det alltför välkända genom att visa på ett nytt sätt att se på saker och ting.
Varför behövs det just nu?
Generativ AI (som ChatGPT, Bard och andra) producerar inte genomsnittliga texter, utan snarare “det mest sannolika svaret”. Det betyder att vi riskerar att drunkna i “sannolika” men knappast nyskapande idéer. Det blir alltså en utmaning att sticka ut i bruset. Samtidigt jagar många företag bara efter snabba trender och spottar ur sig innehåll i massor – men utan att tillföra något verkligt nytt. Därför menar Robert Rose att vi måste bli bättre på att skapa innehåll som verkligen är originellt och värdefullt.
De tre nyckelprinciperna för att lyckas:
- Inför värdefull friktion
Istället för att alltid effektivisera och förenkla allt (röd hav-mentalitet) kan vi ibland lägga till “friktion” som får folk att stanna upp, tänka till och uppleva en djupare förståelse. Det kan vara i form av interaktiva upplevelser, ifrågasättande av vedertagna sanningar eller riktigt utmanande frågor. På så sätt skapar vi en djupare koppling med vår publik istället för att bara hasta vidare. - Rikta dig till en pre-publik
Många marknadsförare fokuserar på människor som redan har förstått sitt behov och aktivt letar efter en lösning. Men ett lila hav-koncept riktar sig till dem som ännu inte vet att de behöver en produkt eller tjänst. Det handlar om att plocka upp tidiga signaler, starta nya samtal och visa hur framtiden kan se ut, innan alla andra börjar konkurrera om exakt samma sökord och fraser. - Bygg en egen publik (ägda kanaler)
Att förlita sig på SEO och sociala medier innebär att man är beroende av plattformarnas algoritmer. En liten förändring, och du kan tappa allt. Därför är det avgörande att odla en publik i egna kanaler (nyhetsbrev, medlemsportaler, egna forum, etc.). När publiken frivilligt väljer att följa dig, har du en mycket starkare relation och är inte lika sårbar för förändringar hos Google, Facebook eller LinkedIn.
Exempel på lila strategier
- T. Rowe Price som skapade en plattform där de lärde finansiella rådgivare att bli bättre på coaching, snarare än att skriva samma gamla analyser som alla andra.
- Savannah Bananas som uppfann “Banana Ball” istället för att vara ytterligare ett i raden av minor league baseball-lag.
- HubSpot som en gång i tiden uppfann “inbound marketing” istället för att kriga om platsen i det redan hårt konkurrensutsatta automatiseringssegmentet.
Slutsats
Att enbart satsa på “röda hav” (konkurrenskraftigt, redan populärt) eller “blå hav” (helt oprövat) räcker inte längre. I en AI-driven värld måste man skapa ett “lila hav” – en hybridstrategi där man plockar in nya idéer, erbjuder ett annorlunda perspektiv och framför allt bygger genuin relation till sin publik. Det är så man differentierar sig i ett övermättat flöde av “mest sannolika innehåll”.
Jag tycker Robert Roses inlägg är en riktig ögonöppnare för hur vi kan bryta oss loss ur det eviga racet att bara producera mer, snabbare och för fler kanaler. Kanske är det bättre att skapa riktigt tankeväckande material, långsammare, men med betydligt större värde. Det är ju ändå vår historia som ska berättas – och den är värd att berättas väl, eller hur?
Källa: Content Marketing Institute